Browser som spyware

Om browsers, specifikt Chrome och Firefox som potentiella spywares.

Google Chrome

Sitter med Iceweasel 3.5.16 i en Debian 6:a i VirtualBox i Windows 7, det absolut helt naturliga sättet att köra om man snabbt vill åstadkomma avancerade tekniska saker, såsom att generera PDF:er från råhackad PostScript, köra TeX eller bara hacka C++-kod litet så där.

Det här bloggsystemet (blogger) är emellertid så "avancerad" så att den gillar inte så "gammalmodiga" webbrowsrar som Iceweasel — en maximalt två år gammal Firefox som är kodstädad för att Debian-teamet skall tycka att den är OpenSource nog. Blogger tycker att jag skall köra Google Chrome:

Det autoritativa och mycket professionella svaret på detta är: "när helvetet fryser till IS!" När man surfar på nätet stöter man på otrevlig JavaScript-kod även hos välvilliga och seriösa websidetillverkare, såsom Sveriges Radio, vilket de numera städat efter mina intensiva påtryckningar (och säkert en massa annan kritik). När jag med stort besvär laddade in deras otroligt sega sidor hittade jag en massa högst tvivelaktig spyware (som spyfluga fast värre) från google-analytics. OK, de som nu vet att Blogger ägs av Google, begriper vid det här laget sammanhanget, och anledningen till uppmaningen att byta till Google Chrome. De vill inte ha sin spyware blockerad. När ni kommer i jobb, tänk på vad ni gör, och vilka programvaror ni kör, även om de verkar vedertagna och — vik hädan, Lögnens Furste! — de-facto-standarder!

AD - vad i h*e är ett SPN?

I boken Configuring Windows Server 2008, Active Directory, sid 426, förekommer ett ytterst flummigt SPN, alias service principal name, vilket används av en applikation för att efterfråga access till en service (i Windowsmening) av en Kerberos-autenticerare. Applikationen antas sända SPN:en, som exempelvis kan se ut så här

    MSSQLSvc/sqlservername.adminprep.com:3411

till Kerberos-autenticeraren (en DC eller dylikt) som svarar med att ge en accesslänk till en MSSQLSvc (en MS SQL Service) vid namn sqlservername.adminprep.com, som kör mot porten 3411. Typ.

• Service Principal Names (MS technet)
• What are Service Principle Names (SPNs)? — notera den extremt vanliga felstavningen principle i stället för principal
• The biggest mistake: ServicePrincipalName’s, en blogg med tekniska problemställningar runt omkring SPN:er

Digitally Imported

För Techno-freak som gillar Techno och annan Elektro: Digitally Imported

Trasig dator

Min primära dator Iapetus (AMD Sempron, ACER) har pajjat. Närmre bestämt verkar det vara nätaggregatet som inte längre levererar tillräckigt med ström för att BIOS:et skall kunna boota. Kommer inte åt min email på masterhårddisken som fanns i Iapetus. Jobbar på saken. Datorn kommer att repareras eller slaktas. Vi får se...

Jobbar samtidigt med att få en urgammal Pentium-II-dator vid namn Oberon att fungera. Fått den att boota (Linux) på den primära hårddisken, och en sekundär på 15 GB. Mycket, mycket trevlig standardmaskin av märket DATAREF, fått från mor&far som i sin tur fått den av brorsan. Skall strax testa CD-läsare och eventuellt stoppa in en DVD-läsare från Iapetus.

Forwarding pointers

I boken (Microsoft SQL Server 2008) sid 94 står det något luddigt om forwarding pointers. Om man googlar (bing är värdelöst) på "forwarding pointers" och "Index" på site:technet.microsoft.com så får man NOLL träffar. Googlar man på "forward pointers" och "Index" så får man den högst relevanta länken:

• Index Properties (Fragmentation Page)

Index

Ett index är en "sortering" som man sätter upp på en tabell, för att det skall gå snabbare att slå upp i tabellen när man söker. Ett index är av samma natur som det bokstavssorterade index ("register") som finns i en bok, med den skillnaden att boken är oföränderlig, medan en tabell går att utöka genom att lägga till nya rader. Index uppdateras då så att den nya raden tas med och sorteras in även i indexet. Man skapar index när man gör fininställningar i databasen, och sedan verkar de osynligt. När man gör SELECT på den kolumn man skapat ett index, så använder detta SELECT-anropet indexet. Det går snabbare att söka, men långsammare att sätta in nya värden i tabellen, eftersom de index som tillhör tabellen måste omsorteras.

(sakfelaktig mening struken: B-träd är inte alls detsamma som de balanserade träd jag beskrev, ber om ursäkt!)

¹) Sidan 88 i boken Microsoft SQL Server 2008, stycket under figuren 4-1

²) Sidan 89 i boken Microsoft SQL Server 2008, sista stycket före ny sektion Index Levels

(Ny blog) XYZFLERP

Första inlägget i den nya bloggen. Har för avsikt att lägga till noteringar från IFTAC-kurserna här. Eftersom ITIL, A+ och Network+ är avklarade för mig, så kommer dessa i huvudsak inte att täckas in här. För tillfället är det SQL-kurserna (och i bakgrunden Windows AD-kursen som dominerar här).

(De gamla bloggarna är följande)

• Sternons blogg, med avsikt att framställa en programvara för stjärnkartegenerering
• Haccationes, löst skitsnack, här finns ett exempel på SQL — annars innehåller den VFSH, t.ex. ett recept på gulash
• Siderespector, annat löst skitsnack, inget som sansade människor begriper, hur som helst

Sidan 73 i boken

Sidan 73 i boken Microsoft SQL Server 2008, sektionen Creating Tables innehåller en otäck BNF-grammatik. En grammatik i programspråkssammanhang är en fullständig beskrivning av alla de former som ett programspråkskommando kan anta. Sidan 73 anger hur ett CREATE TABLE-kommando kan se ut. Fyrkantparenteserna [ och ] innesluter någonting som man kan välja att ange noll eller en gång. I exemplet

XYZ [ FLERP ]

kan man ange FLERP noll eller en gång, alltså är XYZ och XYZ FLERP godtagbara varianter. Man kan ha [ ... ] inom [ ... ], i exemplet

XYZ [ FLERP [ UGH ] ]

vilket innebär att man kan välja UGH om man väljer FLERP, men endast om man väljer FLERP, så att XYZ, XYZ FLERP och XYZ FLERP UGH är godtagbara varianter.

Måsvingeparenteserna { och }, med strecket | betecknar valmöjligheter. Det illustreras bäst genom ett exempel:

{ APA | BANAN | CITRON }

Innebär att man måste ha med exakt en av APA, BANAN eller CITRON.

Något helt horribelt, men typiskt Microsoft, är att de skall hitta på sin alldeles egna notation. Det jag syftar på är [ ,...n ] som inte betyder att man har valet att lägga in exakt en ,...n. I stället är det så att en sträng term [ sepr...n ] är en lista av term:er separerade av sepr, så att till exempel

OK [ *...n ]

tillåter OK, OK * OK, OK * OK * OK, OK * OK * OK * OK, och så vidare. Specialfallet [ ...n ] betyder att det inte finns något sepr, så att

OK [ ...n ]

tillåter OK, OK OK, OK OK OK, OK OK OK OK, och så vidare.

Programmens innanmäte

Flashiga ytor åsido kan programvaror ha en massa inre problem, som inte syns i användningen, men däremot i prestanda, skalbarhet, och att produkten stagnerar och inte förbättras som utlovat i en uppgradering. Några länkar att läsa på överbliven tid, för den som gärna vill veta vad som rör sig under huven.

• Cruft
• Dependency Hell
• Technical debt
• Spaghetti code

Observera att kodexemplet på spaghettikod är urkass, kolla in tallriksbilden (den med spaghetti – lasagne och det andra är bara lustifikationer) i stället, så får ni en bra uppfattning om hur spaghettikod kan vara. Jag lade (i egenskap av User:Rursus) in en not på diskussionssidan

SQL-länkar

Från xyzflerp

Lägger här in en länk som jag tidigare slängt ut på FirstClass:

• sqlserverpedia.com
• Grammatik för SQL 92
• PostgreSQL är som att skjuta mygg med bazooka ärtpistol ¹), jämfört med MS SQL Servers ärtpistol ... och mycket svårare att konfigurera – emellertid ... dramatisk paus ... är PostgreSQL opensource, tillgänglig på alla möjliga operativsystem, och man kan köra PostgreSQL hemma hur länge man vill och lägga in sina frimärksdatabaser.

¹) Nä senare rön visar att PostgreSQL ligger något sämre till än MS SQL Server. Bazookan i sammanhanget är MySQL.