Lorem ipsum capitum

Lorem ipsum capitum et podum dolor (scoscavum et fotsvampium) sit amet, consectetuer fiscifulius elit. Aenean commodovaranus lingula capybaraque dolor. Aenean massa suahili et huiambo buana. Cum sociis natoque penatibus et magnis dis naufragium potatis, nascetur ridiculucifer mumlimus. Donec quam crubba, ultricies nec senapo et cetschupo corvus (sausagus) est, mrutior ma amritam gamaia, pretium quis allahoacbar shemaisraelque, sem alleluia paternoster. Nulla consequat massa idiotas quis blablant. Donec pede justo fabulose, vanilla vel glassus, aliquet nec, vulgutatu puplifum plupim pulumpumpe eget, arcu. Et paetruish scaevaesh aeliuntsh vinac. Restmc cenu taenthur shar cusuthurash bananibus et aeplibus larisalisvla pesc spante taenthur. Sa shran sharc clthii taersna thui span thi ml aeshiethic rashnas. Argumentum ad Hitlerum suxit. In enim justo, rhoncus platyrhyncus filurius cnasius ut, imperdiet a, venenatis vitae, jumbo. Nullam dictum felis eu pede mollis pretentionium. Integer tincurius COBOLensis 77 est. Cras lapidus gargantua Lex Luthor et Supervirus cum oculis laseris et roentgenis. Vivamus elementum oxygenum atman clarus semper nisi. Aenean voluptate femeie eleifend treibaracavoum Didonis ullarulla umpapumpaque lei ceitud vulpina matrona Remus Romulusque fabricant. Abracadabra leo lingula, portabilitator cossan mu hestenque brunteque, et Abracadabraham Hocusfiliocusham vitae, elephantiasis ac, enim. Dubhe merac phecda megrez alioth mizar benetnash stellae grandae sunt, astfel cince lane coff. Illegitimi non carborundum. Patres conscripti tuc a but and vent to Philippi Butum est upsetum, magno cum grandine venti. Omnes drunderunt qui suim avai non potuerunt. Trumpeter unus erat, qui cutum scarletum habebat. Et magnum perivigo, tiat abute cum taelum porci morti.

Den röda stugbyn

Uppdragsgivaren sade åt mig att jag skulle göra (?) ett nätverk där mina kompisar skulle "vandra runt" från nod till nod. Uppdragsgivaren pockar nu (igen), för närvarande ser det ut som om jag skall göra webserverprogramvara och en browserprogramvara, men de mellan noderna vandrande processerna skall köra i säkrade boxar för att undvika förstörelse. Möjliga råvaror/inspirationskällor från förr:

• RScheme, innehåller bytekodskompilering, och är fullt garbanpassad ... frågan är Scheme vs. ett annat programspråk, lider något av ERROR/SYSTEMISUNDOCUMENTED;
• Muq, fel tillämpning, troligen rätt arkitektur, lider av ERROR/SYSTEMHASWRONGNAME, och kanske något ERROR/SYSTEMISUNDOCUMENTED.

Ytterligare aspekter tillfogade senare: hjälpsystem baserat på "frames" (kommer att döpas om på grundval av ERROR/DARNSTUPIDTERM, kanske proceduralia). Samt något jag glömde men som är ytterligt väsentligt... Så är det med DEN Uppdragsgivaren.

...

Vid närmare eftertanke kanske jag måste angripa ERROR/SYSTEMISUNDOCUMENTED inte bara genom att fixa dok, utan kanske generera dok.

/etc/hosts på en Windows

Local DNS modifications on Windows (/etc/hosts equivalent) login översatt till svenska här:

I Unix innehåller filen /etc/hosts avbildningar mellan IP-adresser till och datornamnet. Det skriver över motsvarande avbildningar i DNS. Windows' har en motsvarighet till denna fil: c:\WINDOWS\system32\drivers\etc\hosts (vilket är dess namn på åtminstone Windows XP) [och på Windows 7, troligen alltså även på Vista].

Vilka är de möjliga användningarna av denna fil:

• när jag gör förändringar i min blogg utvecklar jag [Krzysztof] och testar förändringarna på min lokala Apache-uppsättning på Windows. Mina konfigurationsfiler är uppsatta så att de fungerar korrekt både på min testserver och min skarpa server. För att förenkla, använder jag hosts-filer för att avbilda loopback-adressen 127.0.0.1 till blog.local.org
• att ändra hostsfilerna kan användas för att lura de lokala datorerna och simuler DNS-förändringar (innan de införs skarpt)

Uppdateringar till hosts-filerna tar kraft omedelbart efter att filen sparats.

Här är den enklaste avbildningen från 127.0.0.1 till namnen localhost och blog.local.org:

127.0.0.1       localhost blog.local.org

Theism och Big Bang

Ett vanligt förekommande argument emot Big Bang är att den skulle vara religiöst motiverad. Argumentet är ovetenskapligt: ta en hindu, och Big Bang blir religiöst orimligt. Argumentet kan också liknas vid kreationisternas avståndstagande från evolutionen, eftersom de anser att den strider mot Bibeln. De som anger att detta att Big Bang är "falsk för att den är religiös", tar explicit ställning för att Bibeln alltid måste vara falsk, vilket är ett religiöst antibibliskt argument enligt någon sorts bisarr religion som hävdar att Bibeln är perfekt falsk.

Vetenskapliga teorier kan bara motbevisas alternativt underbyggas med vetenskapliga argument. Är man sedan religiös, måste man också noga tillse att man inte blandar ihop mytologi och dess moralsanningar med vetenskapens faktasanningar.

Andra listor av fel i Big Bang

Förutom min egen lista av fel i Big-Bang-teorin, har jag hittat en annan lista här:

• Introduction to Cosmology: Problems of the Big bang Theory

Den påpekar bl.a. vad jag hittat på andra ställen, nämligen att det finns stjärnor med en evolutionär ålder som är äldre än universum, det kan röra sig om minimalt 17 miljarder år, exempelvis.

Funktionella språk

De funktionella programspråken har sin basis i LISP, speciellt Scheme, men de är typade till skillnad från LISP:arna. En lista på populära funktionella programspråk:

• Erlang
• Standard ML
• OCaml
• F#
• Scala

Googles "ondska"

Google är utskällt för både det ena och det andra. Somligt är överdrivet, somligt är rätt. Google beter sig som ett klassiskt storföretag: de vill ta över så stora delar av marknaden som möjligt, och de vill ha så mycket betalt som möjligt. Det är systemet de verkar i, och däri är de inte bättre än någon annan. När det gäller kritik för att gå diktaturers ärenden, d.v.s. att de gjorde en strypt version för diktaturen Kina (eller snarare den totalitära enpartistaten om man skall uttrycka sig statsvetenskapligt precist), så blev det så att Google bättrade sig, bland annat därför att deras överenskommelser med Kina inte fungerade och de kom i konflikt, men troligen också för att man genom att bryta överenskommelserna slapp en massa kritik. Däri är Google mycket känsligare och mycket mer lättpåverkat än ett antal andra kapitalist-imperier jag känner till, varav det anonyma operativsystemföretaget som jag inte säger namnet på men som börjar på M och slutar på icroSoft, inte alls är det värsta, även om de är notoriska och återkommande ådrar sig dryga böter för kapitalimperialistiska vanartigheter.

Nå, denna brasklapp sagd: en massiv diskussion på SR Ekots sidor tillhandahöll ett stort antal länkar som är av stort intresse i webmotorsammanhang:

1. YaCy free web search engine av "Peter"
2. svt.se: Fem saker Google gör med dina data av "Linkman"
3. Yahoo! Search BOSS API av "Sheik Yerbouti" (länk till en Frank-Zappa-artikel på Wikipedia)
4. List of search engines på Wikipedia, också av "Sheik Yerbouti".

Jag skall också, i ärlighetens namn, säga att jag använder mig av Blogger, Gmail och Google-code, så jag kan¹) vara partisk, men eftersom man inte egentligen kan lita på någon eller någonting på nätet, så måste man ändå vara försiktig med vilket digitalt avtryck man gör. Alltså kan man inte avslöja sina innersta hemligheter om framtida världsherravälde som man sitter och grunnar på, eller skit samma, jag är avundsjuk så inni h-e på Google, och tänker skaffa mig samma sorts världsherravälde som dem, men jag skall vara så snäll så snäll, om ingen kommer och stör mina affärer för då h-e!!

1)	OBS! det är bara en hypotes, jag har inte sagt något om verkligheten

Debian Wheezy

Verkar dessvärre som om Debian Wheezy (testing 12-08-06) har "ärvt" en del problem av gnome-3. Wheezy kör den starkt utskällda gnome-3 men dessbättre inte vare sig gnome-shell, som förkastats överallt, eller unity, som är ubuntus ersättare för gnome-shell. Wheezy kör tydligen en uppdaterad gnome-panel, vilket kan låta bra, men tyvärr är fönsterinställningssystemet borttaget, så att man oföränderligt sitter fast med ett blåsvart tema som man helst vill ha bort. Vidare har man försökt ersätta Synaptic Package Manager med en extremt ofärdig installerare gpk-application, där det inte går att sortera träffar när man gjort en sökning, så att det inte går att lätt hitta vilket program som skall installeras. Det här är användarkritiskt: om Debian Wheezy inte ordnar en xfce-baserad eller kde-baserad installation, kommer Debian att göra en stor dipp till följd av gnome-debaklet.

Gnome 3 i Debian Wheezy, kör lyckligtvis inte Gnome-shell.

Unity har jag testat, och den bör duga för en vanlig dum användare, men eftersom den bygger så hårt på en snabbstartspanel på vänster sida, och en avancerad användare vill ha tillgängligt en massa verkyg, så kommer Unity aldrig att bli allmänt accepterad, och gnome-miljön kommer att konkurreras ut av xfce och kde som behåller sin lilla användarskara. Mina reaktioner inför Unity:

1. Smurtigt! Det här är ju inte så dumt.
2. Den här libre-office är det ingen riktig datanörd som använder, nämen se, jag kan ta bort den så här! Najs!
3. Oj, vilken frän arbetsyte-väljare. Imponerande! Hur drar man och släpper applikationerna mellan dem? Va'!! Går det inte?
4. Varfan är huvudmenyn? Oj, rakt framför ögonen ... jag kände inte igen den! Hur lägger man upp sina egna applikationsval? Jasså dra-och-släpp! Najs!
5. Aha, det är inte färdigt! Men man kan arbeta med den om jag absolut måste, men inte annars. Det här blir nog fint när det blir klart 2015!

Vad coaching går ut på

“Coaching” är bara en anglifiering av “träningsledning”, en “coach” är en tränare, en coachad är en tränande. Man har sedan generaliserat detta till att även gälla skarpt läge: för en idrottstränande är tränaren alltså även tillgänglig under själva tävlingen, för en “utbildande coach”, även kallad lärare, är tillgänglig under skarp praktik, fram till kurs-godkänd f.d. elev.

Coaching handlar om att den coachade under själva träningen har så hårt fokus på sin uppgift att helheten försvinner, och tränare har till uppgift att hålla koll på denna helhet (detta gäller även under s.k. parprogrammering - som används under ‘agile’ - men detta koncept förs inte till coaching), bl.a. att den tränande inte tränar fel saker och inte förtar sig.

Tredelning

Coaching i fysiska situationer handlar som regel om idrottsträning, eller träning för förbättrad hälsa och kondition.

Coaching i emotionella situationer innehålles i begreppet jagstödjande och jagstärkande terapier, även om de senare framstår som väldigt underliga och mekaniska förhållningssätt som bara funkar för jagsvaga personer med olika psykiatriska sjukdomar. Även rådgivningspsykiatri och själavård är jämförbara med emotionell coaching.

Coaching i intellektuella situationer handlar om problemlösning i form av problemdefinition och “bollning” med olika lösningsförslag i problemdefinitionens kontext.

I alla coachingsituationer skall det vara den coachades behov som tillfredställs, och coachen är assistent/mentor/rådgivare. För att en coaching skall bli lyckad måste coachen tala samma språk som den coachade, och bör också undanhålla sig från att tycka saker, utan i stället förklara.

Det har uppkommit en massa skrock (typiskt NLP, neurolingvistisk programmering) inom coaching-kretsar baserat på en otillbörlig och ogrundad generalisering av idrottsträningskoncept, och på att de flesta s.k. coacher inte riktigt fattar vad det handlar om, utan har en massa egna åsikter som de inte kan kontrollera. De tre tillämpningsområdena för coaching har bara två saker gemensamt, problemlösningen i sig, och att den coachade skall behålla tillräckligt mycket av initiativ för att problemlösningsprocessen skall komma inifrån.

Fysisk coaching

Den fysiska idrottsträningen går ut på att hjälpa den idrottande att träna rätt saker på rätt sätt utan att skada sig — samt att den idrottande “programmerar sig” i form av mental träning, något som består av fokusreglering och förberedelse för handlingar i ett hårt lopp som kräver hög uppmärksamhet - det finns inget övernaturligt i denna mentala träning annat än att individen är förberedd och har tränat förmågan att fokusera. Idrottstränaren är en tyst assistent som driver på, peppar, avbryter, lugnar och förklarar. Idrottstränaren kan också delta genom att träna med och vara en kompis — bland annat för att känna efter själv. Den fysiska idrottsträningens emotionella sida är: enbart stödja, och leda, inget annat.

Emotionell coaching

Den emotionella rådgivningen handlar fastmer om att en individ eller grupp av individer (vanligen en familj) skall lära sig att förstå orsak och verkan i relationerna, så att om jag säger/gör så, så reagerar den andre så. Man kartlägger så personerna och deras relationer till varandra, och arbetar systematiskt med att förändra de respektive rollerna och relationerna till att fungera på ett annorlunda sätt. Vanliga verktyg är att, förklara individers förhållningssätt genom personlighetstyp (och att förklara dessa för naturliga genom att ange en positiv funktion), att reda ut de bakomliggande känslorna i negativa reaktionsmönster samt att ge andra bättre förhållningssätt och tolkningar som kan ersätta dessa negativa reaktionsmönster. Den emotionella rådgivningens emotionella sida är oerhört komplex och kan inte ringas in i några meningar — rådgivaren måste dock arbeta utifrån att alla problem kan lösas om man vill lösa dem och alla respekterar varandra (platt och kantigt sagt).

Intellektuell coaching

Den intellektuella coachingen skall vara helt avfokuserad från individ, man är helt koncentrerad på att lösa ett problem i en problemlösningssituation där det kärvar för den “coachade”. Den enda emotion som egentligen bör finnas är ett visst fokus och tech-freakens lekfulla lattjo-lajbans-attityd inför själva problemlösningen, och — idealt sett — en verktygsneutralitet där man ser verktygen endast som verktyg med en viss tillämpning och en viss funktion. Coachingen behövs för att göra en genomgång av problemet, så att den coachade själv kan upptäcka element som saknas, tankegångar som man skjutit åt sidan och att bryta fokus på fel saker. Coachen initierar att den coachade beskriver problemen, frågar om detaljer som den coachade kan ha glömt (Einsteinmetoden: man frågar likt en dum 8-åring), så att problembilden klarnar - vanligen avbryts coachingen redan här med att den coachade utbrister “javisst ja, det där hade jag inte tänkt på!” och därefter sätter igång att arbeta vidare, utan att coachen riktigt fick reda på vad det var den coachade kom på. I mer komplicerade fall, måste coachen delta med att noggrant kartlägga den tekniska problembilden genom tekniskt frågande — och i sådana situationer krävs att coachen är nästan så tekniskt kunnig som den coachade, så att frågandet blir systematiskt och att problembeskrivningen verkligen blir tekniskt heltäckande för relevanta teknologier/vetenskaper. Intellektuell coaching kräver inte att coachen är så mycket expert som den coachade, men nästan lika mycket, vilket gör att teknisk coaching bör skötas mellan kollegor med liknande expertis — något som sedan länge är en vedertagen arbetsform i universitetsvärlden.

Principer

Postmodernt skit i coachingtänket

Jag har sett och hört om så många idiotiska beteenden. Klassikern är när en chef och förment coach avbryter problembeskrivningen med “vad tycker du själv?” Strikt sett skall sådana chefer byta tjänst till någon sorts underhuggare, kanske i pennförrådet, på grund av bristande social kompetens och för att de stör ordningen, flytet, i företaget. En annan sak som skall bestraffas med avsättning och förrådstjänst är när chefen tror att det i coaching ingår att chefen skall tycka bra eller dåligt om den coachade. En coach skall inte tycka ett förbannat dugg, utan förhålla sig åsiktsneutral (se nedan), och om detta av olika skäl inte går att förena med en chefsroll, då skall man skapa ett nytt system med separata chefer och coacher. Som pseudocoach bör också betraktas de svenska skollärare som tycker till om elevernas studieval. Jag har sett saker som borde bestraffas med utskällning, skamvrån och struthatt.

“Coachingkontraktet”

Det första med coaching är att coach och coachad skall vara överens om att coaching sker, och att bägge är i sådant läge att de kan acceptera rollerna — artighet är inte en social polityr och ett sätt att glänsa inför andra — utan det är en kulturellt vedertagen norm för formen för förhandlingar om tillfälliga relationer såsom diskussion, coaching, m.m.. I den hypotetiska grobianska kulturen kan en sådan artighet exempelvis innebära att man rycker upp en dörr till ett rum och skriker: “jag behöver coaching, är du i rätt läge?” varpå man får svaret “ja” eller “nej” eller “stör inte, stick!”.

Roll av åsiktsneutralitet

Det andra med coaching är att coachen inte skall tycka saker, och inte heller utan lägeskontroll fråga “vad tycker du själv?” — coaching kan innebära att man, helst den coachade, etiketterar specifika objekt, problem och situationer med värderande uttryck, men både coachen och den coachade måste vara helt på det klara med objekten, problemen och situationerna som man talar om innan man på allvar tycker till. Coachen skall anta en åsiktsneutral roll, som på ytan är likgiltig till enskilda aspekter av situationsbeskrivningen, och subjektiviteter kan tillhandahållas men skall då alltid tillhandahållas som varningar utformade som neutrala konsekvensbeskrivningar, eller som objektiva beskrivningar av potentiella fördelar. Det är under inga omständigheter så att en coach kan eller skall vara objektiv eller emotionellt detachad från den coachade — i stället antar coachen en öppen sken-neutral roll för att kunna tillhandahålla begrepp, förslag, idéer, tolkningsmöjligheter och en emotionell icke-subjektiviserande frihet för den coachade att välja lösning utifrån problemets diktat. Det är dumt att tro att en coach inte i grund och botten är subjektivt positiv till den coachade och coach-rollen, vad man vill få bort hos coachen är de vanliga individernas kulturella strömlinjeformning och det (undermedvetna) konsensussökande som kan begränsa individer från att hitta en korrekt lösning. Coachens roll är att vara kulturlös och icke-dömande i rollen, inte att föreslå eller acceptera dumma lösningar som strider mot kulturen som i sig så kan skapa svårigheter. Coachen skall släppa fram individens egna känslor.

Tillbaka till grunden

Det tredje med coaching är att coachen snabbt måste identifiera coachningstyp: för tekniska problem gäller intellektuell coaching, för emotionella och relationella problem gäller emotionell coaching och för fysisk träning gäller fysisk coaching, och individuella tekniker kan sällan överföras från den ena sfären till den andra, bl.a. hjälper mental träning inte ett dryft när man inte vet hur man skall hitta problemet i den krånglande skrivaren. Coachen måste med sin känsla och intuition snabbt hitta rätt roll, och vid behov möjligen kunna byta roll. De enda frågeställningar som är generellt giltiga för alla tre former av coaching är:

★ var är vi? ★ vart vill vi? ★ hur kommer vi dit?

Där coachen tillhandahåller frågandet, och den coachade tillhandahåller det uttryckliga tyckandet, när så den objektiva problembilden klarnat för alla deltagare.

Slony I

ominstallation PostgreSQL

Installerade nyss PostgreSQL för femtielfte gången, vilket sker varje gång jag måste ominstallera Debian/GNU/Linux, för att typ en maskin-dj♉l gått sönder, typ hårddisken kraschat, etc.. Bananas!

Hur man från kommandoraden skapar en user i PostgreSQL och associerar detta med en Linux user vid namn nissemanpower:

# createuser -d -r -l -e -s nissemanpower

Vilket i psql-kommandoraden motsvarar:

postgres=# CREATE ROLE nissemanpower SUPERUSER CREATEDB CREATEROLE INHERIT LOGIN;

Det är nödvändigt att göra detta inloggad som user postgres, PostgreSQL accepterar inte en vanlig o-GRANT:ad användare, och inte root.

Hela sekvensen:

installera postgres från synaptic
$ su            ; till root
Lösenord:

# su postgres   ; till postgres

$ createuser -d -r -l -e -s nissemanpower
CREATE ROLE nissemanpower SUPERUSER CREATEDB CREATEROLE INHERIT LOGIN;
$ psql          ; fortfarande som postgres
postgreq=# CREATE DATABASE nissemanpower;
CREATE DATABASE
postgres=# \q
$ exit          ; från postgres till root

# exit          ; från root till nissemanpower

Epilog

Snyggade upp inlägget (från technördsynpunkt) genom att addera hela sekvensen. Denna gång (2012-08-05) installerade jag postgresql på min bärbara dator neutrino i en virtuell maskin som heter axion som innehåller Debian/GNU/Linux.

Slony-I-replikation

Slony-I är en replikationsmodul, jag är osäker på om det är en database shard. Skall sätta mig in i teknologin tids nog. Debianpaket:

• postgresql-8.4-slony1 replication system for PostgreSQL: PostgreSQL server plug-in
• slony1-2-bin replication system for PostgreSQL: daemon and administration tools
• slony.info säger bl.a.: PostgreSQL 9.0 includes streaming replication, which, for a number of use cases, is likely to be simpler and more convenient than Slony-I. Sedan säger den att PostgreSQLs inbyggda replikation är WAL-baserad och har en massa begränsningar där Slony-I passar bättre.

VoF

Måste bara upplysa om Föreningen Vetenskap och Folkbildning – en förening som med råge uppfyller min hårda skeptiska kodex, vilket innebär att man strikt måste undertrycka sitt val av lösning om man inte har tillräckliga skäl att välja.

Här är deras diskussions forum:

VoF-Forum

Min lista av fel i Big Bang

Jag har just nu rätt så mycket tvivel på Big Bang. Det verkar som om ΛCDM CCM – Big Bangs Kanoniska Modell – har gått och motbevisats i ett slag. Jag fastnade i en föråldrad och rätt så ordentligt vinklad genomgång av argumenten emot Big Bang [BB30]. Jag har ännu inte kommit fram till någon egen idé om Big Bangs relevans för verkligheten, man måste med en balanserad och objektiv blick gå igenom alla kosmologiska alternativ, innan man kan välja någon av dem, välja bibehållen neutralitet, eller förkasta dem allihop för metodologiskt filosofisk övertro (alluderande på sena Wittgenstein).

Min lista av fel i Big Bang:

1. INFLATION FUNGERAR INTE:
   • Big Bang utan inflation: är högst osannolik, och borde antingen falla ihop till en ny singularitet, eller skapa ett universum fullt av små bubblor vari allt finns - universum är platt, detta är platthetsproblemet.
   • Guths inflation: fixar platthetsproblemet, Guths inflation är motbevisad av Stephen Hawking, Roger Penrose visade att Guths inflation kräver mycket osannolik fininställning för att leda till det observerade universum, och att den skapar en alltför hög entropi [Grib].
   • Andrei Lindes kaotiska inflation: är inte motbevisad, Lindes kaotiska inflation är en extraordinärt otrevlig Steady State där C-fälten förlagts utanför det observerbara universum, och så är en extrem ad-hoc-lösning som gjorts otestbar.
   • Osannolikhet: Paul J. Steinhardt [Stei1], en av inflationens viktigaste teoretiker, har gjort räkningar som dels visar hur ohyggligt osannolikt det är att ett Big Bang utan inflation leder till en platt universum, men när han gjorde samma räkningar med inflation, så blev det än mer osannolikt, nämligen 1 på 10 upphöjt till 10¹⁰⁰ gånger mer osannolikt jämfört med inflationslösa modeller [Stei2] — inflation som principiell lösning är därför motbevisad.
2. FÖR MÅNGA AD-HOC-LÖSNINGAR: ett stort antal ad-hoc-lösningar ses av många fysiker som legio, men för mig som en indikation på att systemet på ett Aristoteliskt vis skall räddas till varje pris; ad-hoc-lösningarna inför var och en ytterligare parametrar till hela klustret av fininställningsproblem — filosofiskt korkade fysiker uppfattar detta som “högprecisionsförutsägelser”, men det gäller bara om den modell som de tar för givet är sann, den infördes just därför att den förra modellen kollapsade — “högprecisionsförutsägelserna” är därför en ytterligare fininställningsparameter och således ett problem, ingen förutsägelse.
   • Inflatio ad hoc: minst två ad-hoc-lösningar tillgripna inför totalkollapserna i inflationsserien (se 1).
   • Bakgrundsstrålningen: skall egentligen vara 5-50K, inte 2.7K, att hävda att den upptäckta 2.7K är den eftersökta är en oärlig efterhandskonstruktion.
   • Accelererande universum: eftersom man upptäckte alltför gamla klotformiga stjärnhopar, tvangs man tillgripa ett accelererande universum – även om ett accelererande universum i sig inte är en ad-hoc-lösning, så bygger den inte ursprungligen på observation, utan tillgreps för att undanröja en paradox – man får lätt idén att de senare observationer om ett accelererande universum har gjort utifrån premisser som går ut på att universum accelererar, [Denna kritik är främst moralisk!]
   • Extra fininställningar: Big-Bang-specifik fininställning, grundämnessyntesen kräver flera parametrar, relativa storlekskillnaden mellan graviation och expansionsenergi ω, den kosmologiska konstantens storlek — en storlek som avviker horribelt från alla prediktioner som ligger vid 10¹²⁰ gånger större eller noll — densiteten får vid Big Bang skilja sig max 10⁻⁵⁹ från den kritiska. (ΛCDM-Big-Bang kräver 14 fininställnings parametrar)
   • Mörk energi: måste tillgripa “mörk energi” för att balansera den kosmologiska konstanten och mörk materia.
   • Dysfunkta fininställningar: mismatch i fininställning av den kosmiska inbromsningsparametern för olika objekttyper.
   • Finstrukturkonstanten: skall variera med tiden, men det verkar inte som den gör det.
3. ΛCDM CCM KRASCHAR: eller snarare ser ut att vara på väg ut – observera att ΛCDM CCM inte är den enda möjliga Big-Bang-teorin, utan bara den teori som karriär-vetenskaparna jobbat mest på genom att följa minsta motståndets väg:
   • ΛCDM CCM obsolet: Big Bangs standardmodell (fram till 2010) ΛCDM CCM motbevisades 2010[Krou1] [Krou2] och därefter, till förmån för den fula ad-hoc-modellen MOND.
   • ΛCDM CCM strider mot energiprincipen: ΛCDM CCM strider mot energiprincipen genom att vakuum skapas som ökar nollpunktsenergin och den potentiella energin så att universum accelererar – för mig framstår det här som extremt oärligt: kosmologerna pratade ner Steady State för att den till synes stred mot energiprincipen, något som inte är sant då materia med positiv energi balanseras mot rymd med negativ energi, men när ΛCDM CCM utformas att blatant bryta mot energiprincipen, då borde detta räcka för att total-förkasta alla som arbetar enligt ΛCDM CCM för filosofiska illusionister.
4. PROBLEMEN I DE STORA SKALORNA:
   • Väggproblemen: det finns för storskaliga strukturer som sträcker sig långt bortom den punkt där de inte borde ha hunnit bildas än, dels de Stora Väggarna, dels därefter (minst) 13 ytterligare liknande väggsystem periodiskt återkommande med 130 Mpc:s avstånd.
   • Asymmetriproblemet: det finns en stor rödförskjutningsasymmetri på himlen där objekten på Centaurus/Hydra-sidan har generellt större rödförskjutning än på motsatt sida — detta har tolkats som Den Stora Attraktorn, men i astronomimedvetandet “gled den liksom ut utanför” universum och börjar nu heta “Det Mörka Flödet”, tydligen två ad-hoc-tillgrepp på raken.
   • Evolutionslösheten: det finns för mycket utvecklade galaxer ute vid rödförskjutning z = 6-7 med alltför hög metallhalt, klotformiga stjärnhopar tycks vara färdiga precis vid Big Bang, eller rentav före dess (kanske – åldersbestämningar är ofta vanskliga); luminositetsutvecklingen hos de ljusaste klustergalaxerna (BGC) kan inte övertygande förklaras av en enskild utvecklingsmodell - till exempel stämmer röntgen-lågaktiva BGC:er endast med avsaknad av utveckling, medan de röntgen-högaktiva BGC:erna generellt är ljusare vid högre rödförskjutningar.
   • Korrelation utan evolution: mätningar i två-punkts korrelationsfunktionen för galaxer anger att denna snyggt följer en exponentialfördelning över tre storleksordningar (10-sizeade?) i separation; detta i strid med N-kropparssimuleringar i alla möjliga Big-Bang-modeller.
5. KVASARRELATERADE PROBLEM: Om kvasarerna allihop befinner sig mycket närmare oss än vi trodde, så är det inget egentligt motbevis mot Big Bang, men det mesta av Big Bangs modellbygge utgår ifrån att kvasarernas rödförskjutning nästan helt och hållet beror på deras avstånd ifrån oss; om de visar sig vara närbelägna, måste man i Big-Bang-teorin och alla andra modeller göra en genomgång för att rensa bort alla slutsatser som beror på detta grundfel. Nedanstående fel spinner på temat att deras rödförskjutning till betydande del inte alls beror på deras avstånd, utan något helt annat:
   • Kvasarrödförskjutning: kvasarer verkar av flera skäl ligga närmare än vad deras rödförskjutningsproblem anger, ett är att de är statistiskt kopplade till objekt som har lägre rödförskjutning, ett annat är att rödförskjutningen är kvantiserad[Guth], ett tredje är att kvasarers ljuspolarisering är lägre än vad man kan vänta sig om de vore rödförskjutna på grund av avståndet, ett fjärde är att kvasarer förekommer som mest vid rödförskjutning z = 2,5-3, men de borde öka i antal mot mycket högre rödförskjutningar, ett femte är att den interstellära absorptionen inte ökar med högre rödförskjutningar.
   • Brist på dimma: Gunn-Peterson-effekten bör dölja galaxer bortom z = 6,1 genom spridning, men en sådan galax kan observeras runt kvasar PG 0052+251 vid z = 6,56.
   • Brist på polarisering: Polarisering genom Faraday-rotationer skall enligt Big Bang öka när radiostrålning passerar ett plasma för ökade avstånd, men angående kvasarer är polariseringen lägre vid z = 2 än vid z = 1.
   • Hög metallicitet: emissionslinjer för kvasarer med z > 4 indikerar metalliciteter högre än solens.

Jag lägger till fler referenser senare, i mån av tid. Jag håller på att planera för en enkel astronomibok för vanliga människor – det här är alldeles för komplicerat för att ha med i en sådan bok så därför rapar jag upp det här – men det är en god anledning till att inte heller bygga upp boken som om Big Bang vore den enda sanna kosmologin. I stället tänker jag skriva att alla som tror sig veta har fel, att mänskligheten inte vet, utan är mycket vetenskapsfilosofiskt omogna när de tar sina ad-hoc-modeller för att vara något annat än långsökta hack.

[Grib]	Inflation for Beginners - John Gribbin
[Stei1]	Paul J. Steinhardt
[Stei2]	The Inflation Debate: Is the theory at the heart of modern cosmology deeply flawed?
[BB30]	The Top 30 Problems with the Big Bang Meta Research Bulletin 11, 6-13 (2002)
[Krou1]	Local-Group tests of dark-matter concordance cosmology. Towards a new paradigm for structure formation
[Krou2]	Pavel Kroupa: Dark Matter, Cosmology and Progress
[Guth]	[Evidence for redshift periodicity in nearby field galaxies]

Linux From Scratch

Linux From Scratch fortfarande aktivt efter 14 år! En vacker dag skall jag ta itu med omaket att installera en, bara för att få in operativsystemet i blodet.

Xyzflerp

Bloggen xyzflerp är nu nästan¹) slutgiltigt skrotad, och jag kommer troligen att ta bort den helt: det finns inget mnemoniskt innehåll i xyzflerp, annat än 3D och ett allmänt obestämt svenskt ord som betyder cykel-smälla, eller blåsut-pipa för fester.

Alla som nostalgiskt längtar tillbaka till det gamla goda xyzflerp klickar HÄR. Alla andra trycker litet var de känner för, så får vi se vad som händer.

¹) uppdatering 19 juli: nu är den slutgiltigt borttagen.

PKI

PKI = Public Key Infrastructure, en ytterligare av alla dessa intetsägande trebokstavsförkortningarna som stöds av en lika intetsägande catchphrase kläckt av en TLA-generator. Det handlar om destinationsverifikation på Internet. Om bedragare lyckas förgifta dynamiska DNS-servrar som är dåligt konfigurerande, kan DNS-servrarna ge en felaktig IP-address t.ex. om du slår upp din bank i din webbrowser i avsikt att göra bankärenden. I exemplet med banken har bedragarna bakom det felaktiga IP-numret satt upp en websajt som ser ut exakt som din bank, i avsikt att du skall slå in lösenord och ge andra känsliga uppgifter. Bedragarna tar därefter ditt lösenord och tömmer ditt konto på din riktiga banksajt.

För att förhindra att man blir bedragen genom bedrägliga sajter, måste man göra ett system som på något sätt garanterar att den sajt du slår upp i din webbrowser är den bank du verkligen ville komma fram till. Därför finns Public Key Infrastructure, som verifierar att sajten är den den utger sig för att vara. När din webläsare fått svar från en sajt som skall verifieras, så får den en fix "nyckel" (en liten fil med speciella koder) från sajten – nyckeln skickas nu till en tredje sajt, en certifikatsauktoritet (CA) som verifierar att nyckeln är korrekt. Därefter kan browsern och användaren (i teorin) lita på den sajt som den skall göra bankärenden, eller andra känsliga saker på.

• Everything you Never Wanted to Know about PKI but were Forced to Find Out (Peter Gutmann, University of Auckland)

Den avslöjar bland annat, vad vi länge misstänkt men vi inte egentligen ville veta, nämligen:

[The] standards have been written by little green monsters from outer space in order to confuse normal human beings and prepare them for the big invasion
— comp.std.internat

Av någon anledning tycker Peter Gutmann att CA-systemet är otroligt feltänkt i sin inkarnation X.509. Jag antar att snubben har i huvudsak rätt, men att systemet nog kan användas till annat.

Merger från xyzflerp

Importerar för närvarande inlägg från bloggen xyzflerp som inte fungerade som det var tänkt: mina klasskamrater gjorde inga inlägg. Då får det gå till mina "privata" nördanteckningar, som vanligt.

Artificiell Intelligens

Som jag trodde! I forskning.se:s artikel "Hur långt har vi kommit i förhållande till science fiction?" anges att "vi" i princip inte kommit speciellt långt då det gäller Artificiell Intelligens. Jag har gjort ett exjobb i ämnet, och sett allt det som saknas, framför allt detta att ledande AI-forskare runt millenieskiftet trodde sig kunna gå förbi detta att man måste programmera datorerna till att tänka, om de skall kunna tänka. De labbade med motion control, snackade om "intelligens" som en illusion, och förväntade sig att intelligens skulle uppstå automatiskt som en emergent effekt av större och större motion-control-system.

Distributed Transactions

Certfråga om distributed transactions, ingen info om frågan funnen i M$ eländiga förbaskade bok, att använda M$ egna studiematerial vet vi sedan förut är helt undermåligt. Info på länken Distributed Transactions, hur länge den nu är aktuell.

How to Integrate Performance Monitor and SQL Profiler

Certfråga om hur man integrerar data från operativsystemets prestanda med data för databasserverns prestanda. Svaret finns på How to Integrate Performance Monitor and SQL Profiler, men egentligen skall själva frågan om OS:ets prestandaloggar och DB:ns prestandaloggar (eller för den delen händelseloggar) omedelbart trigga svaret: SQL Server Profiler plus Sysmon/Resmon.

COBOL

COBOL var det snack om också. Det lär man sig genom att ladda ner OpenCOBOL och hacka. Men innan man gör detta bör man lära sig något enkelt programspråk, Python eller Ruby kan vara lämpliga programspråk, tror jag.

Programspråkens popularitet

Återupptagande den eviga diskussionen om vilket programspråk som "är bäst" och "som gäller":

1. Marknaden tycker att Erlang suger med sina 0.339% (se här), men vem f*nken bryr sig om Marknaden?
2. Marknaden tycker att Java är fascistiskt och måste förintas,
3. C inte är så pjåkigt trots allt (!!!),
4. att C++ är ohyggligt struligt och vi står inte ut med f*nstyget, och
5. att C-sharp bara helt alldeles enormt regerar Universum som en intergalaktisk kejsare !!!,
6. men den den stora överraskningen är Objective-C.

Om det är någon som inte vet vad Objective-C är, så är det en gammal objektorienterad utvidgning till C, ett alternativ till C++, med dynamiska typer och interface i stället för C++:s statiska typer och C-stajlade H-filer. Det är Apples utvecklingsspråk, men den har länge funnits integrerad i GNU/gcc så den är tillgänglig för alla programutvecklingsmiljöer i olikhet med C-sharp (vars Linux-version mono sedan länge hängt på fallrepet på grund av FUD, politik och misstänksamhet mot Microsoft).

Programmeringskurs

Från xyzflerp

Föreslogs av Börje en programmeringsbok. Mitt svar är i princip ja, men det kommer att ta sin rundliga tid. Gratis är inte lätt, men det kan gå med rätt OpenSource-modell, exvis går att ladda ner, men går även att köpa en bok (för bekvämligheten och för att delfinansiera min författaransträngning och de programspråkspaket jag kan komma att behöva köpa för ändamålet).

Behövs emellertid synpunkter på språk och programexempel.

Arduino, länkar

Arduino, OpenSpec/OpenSource analog-digital styrning:

• Arduino, språket
• Arduinosökning på electrokit.com
• ditto på Kjell&Co
• ditto på http://www.lawicel-shop.se

Nörd-cert online

Q: Är du en nörd
A: Ja!
Q: Upp till bevis CSMONITOR (nördcert)

SQL-server-certen

OK, jag klarade certen också. Utan att träna på examcollection hade det inte gått. Systemet är delvis fejk: jag klara mycket väl av att handha databaser och skapa planer för att reparera eller underhålla en databas, men man kan inte avge de idiosynkratiska (och ofullständiga) svar som krävs för att klara certen utan att träna certar. Som jag förstår det, så minskar certsystemet den individuella beslutstagarflexibiliteten, om man inte redan har stor erfarenhet om vad det handlar om.

Databasjämförelser

Databaser:

• PostgreSQL,
• firebird,
• MySQL,
• MaxDB,
• Comparison of relational database management systems

MSITCP suxx

MCTS Exam 70-432, Microsoft SQL Server 2008 – Implementation and Maintenance av Mike Hotek är ett i MCTS-sammanhang under av lättlästhet, den är i allmänhet acceptabel men inte desto mindre kör jag ibland fast (de senare kapitlen 12-17). Felanalys:

MSITCP suxx (allmänt namn på detta inlägg, och ett allmänomdöme om MSITCPs endemiska och notoriska undervisningsmaterialfeldesign):

böcker:	osammanhängande - bryter mot existensial-mallen (vilket sammanhang? vad vill vi göra, hur gör vi det?), kontext (sammanhang) utspritt i kapitlet i stället för i början,
terminologi:	förvirrad bland annat baserad på engelskans förvirring mellan verb och substantiv, sid 515, "publikation" kan betyda när admin sätter upp överföring, systemobjektet som överför (substantiv), tillståndet att systemet är uppsatt för överföring, och dataöverföringen (verb),
semantiska referenser:	framåtreferenser, referenser ut i tomma intet, saker nämnes i bestämd form 'the application' (sid 529, första listningen) utan introduktion, sammanhanget förutsätter att det finns en applikation som arbetar mot en databas, men språkligt får inte substantiv anges i bestämd form innan det kontextgrundats (undantag: påvem), och om senaste omnämnandet var för ett par avsnitt sedan, så måste den reintroduceras för att aktiveras i läsarens aktiva minne - den här feltypen kallas framgent stale backpointer ~ ofärsk bakåtref,
frågor:	väljer svar utifrån framåtreferenser, refererar till fakta som inte angivits i frågan (tomma-intet-referens)

Problemen är att:

1. det finns ingen kontextanalys,
2. det finns ingen skrivmall,
3. det finns inget referenscheckningssystem.

Hyperion

Hyperion heter min nuvarande dator som jag fick överta efter min kurskompis Perry (då namnlös). Den har kräma, men den har också underligheter för sig: hårddisken är svajjig och den har en konstig knapp (troligen ett uppklockningsreglage) som man inte skall pilla, för då kan man få DMA failures och plötsliga stopp.

Enligt en mycket gammal vana har jag följande partitionering:

Primära partitioner	Utökade partitioner
/dev/sda1	/dev/sda5	/dev/sda6	/dev/sda7	/dev/sda8
grubpartition	Växlingsutrymme	Hemkatalogerna	Linux 1 (Debian)	Linux 2 (f.n. tom)

Hemkatalogpartitionen är idag mycket liten, och symlänkar bara till en jättedisk där hemkatalogdata ligger. Använde just

badblocks -v /dev/sdaX

men det gav inga träffar — jag behöver ha full kontroll över på vilka partitioner de felaktiga blocken ligger.

Ofärdigt multiserversystem?

Multiserveradministration i SQL Server Management Studio:

Ett "ofärdigt multiserversystem" tyckte någon anonym (som börjar på "K" och slutar på "ristoffer"). Jag vet inte riktigt eftersom jag inte riktigt kan skilja upp från ned. Jag vill ha en lastbalanserad massiv serverpark av något slag, där vissa servrar automagiskt får speciellt ansvar för vissa typer av requests, så att en ansluten klient behåller kontakt med en enda server, och denna sköter det mesta av databas-hanterandet åt denna klient självständigt, och vid behov frågandes andra servrar. Hittade inget sådant i boken.

Jag tror det snarast handlar om centraliserad administration av script och att replikering går separat. Det verkar vara mer flexibelt så.

MsxEncryptChannelOptions

Bryt kryptering på target för att koppla upp den i en Multiple Server Administration

HKEY_LOCAL_MACHINE

└──SOFTWARE

└──Microsoft

└──MSSQL10_50.MSSQLSERVER

└──SQLServerAgent

└──MsxEncryptChannelOptions sätt denna till 0

Microsoft om phishing

Microsoft om phishing. Notera speciellt:

Neither Microsoft nor our partners make unsolicited phone calls (also known as cold calls) to charge you for computer security or software fixes.

examcollection.com

Martins fusklänk från www.examcollection.com. Plugga nu ordentligt så blir Maggan glad!

Ska avskaffas: MCITP SQL Server 2008

MCITP SQL Server 2008 kommer att "avskaffas", d.v.s. fortfarande vara giltig men på marknaden ersättas av MCPE SQL Server 2012. Skall vi då fortsätta plugga på MCITP SQL Server 2008? Svar på Microsofts Frequently Asked Questions: klicka på frågan:

Q. I'm pursuing an MCITP on SQL Server 2008. Should I finish it, or should I wait for the new certifications?

A. Achieving an MCITP on SQL Server 2008 enables you to take advantage of a shorter path to upgrade your certification to SQL Server 2012. Additionally, you can demonstrate your skills on both versions of the product.

Uttolkat: fortsätt! Uppgradera sedan, eftersom det blir ett enklare prov för den som redan har MCITP SQL Server 2008!

ACID

In computer science, ACID (atomicity, consistency, isolation, durability) is a set of properties that guarantee that database transactions are processed reliably.

På Wikipedia

BDBMS

Bag database system:

• jag är på G att designa ett bag-databas-koncept därför att jag fann essentiella tankefel och begreppssammanblandningar i relationsdatabaskonceptet, samtidigt som jag upplevde arbetet med relationsdatabaser som klumpigt och kontraintuitivt — bag-databaserna avser vara ett lättviktsalternativ till relationsdatabaser, när man önskar ett snabbt databassystem som ansluter till ett enskilt programspråks datatyper, och när man vill låta programlogiken upprätthålla det mesta av dataintegriteten — jag tycker att relationsdatabaser är underbart roliga och trevliga och troligen rentav det mest lämpliga att använda i jättetillämpningar på grund av sin höga nivå av kontroll och dataintegritet, men kanske mindre relevanta för tillämpningar med få användare och snabb interaktion, t.e.x. sex användare i en arbetsgrupp som jobbar samtidigt interaktivt med några dokument lagrade i databasen;
• en bag-databas följer inte relationsdatabas-filosofin, den tillhandahåller inte SQL, den har inte ett stort gäng bra-att-ha-datatyper, och den bygger inte på tabeller som grundläggande abstraktion;
• en bag-databas laddar in ett stort antal tupler, var och en innehållande sina attribut, denna totala samling tupler är bagen (“kassen”), och den är essentiellt ostrukturerad och varje tupel är essentiellt oklassificerad;
• tabeller i ett bag-databas-system motsvarar vyer i ett relationsdatabassystem, med den skillnad att man kan även kan sätta in nya element i databasen med hjälp av bag-databas-tabellen — medan en tabell är en lagringsentitet i relationsdatabaser, så är tabellen ett interface i bag-databasen, d.v.s. en översättning av inkommande data till utgående data — lagringseffektivitet, cachning och systematisk datalagring är inte kopplat till tabellabstraktionen, utan realiseras i stället i ett separat lager under tupel-bagen;
• bag-databasen lagrar inte data i förutbestämda datatyper, utan i stället i minnessegment med si-och-så byte stora subsegment, datatyperna är i stället associerade med tabellerna på så sätt att det finns en indatatyp och en utdatatyp på in- respektive ut-sidan av tabell-interfacet;
• terminologi:

  BDBMS	RDBMS	skillnader
  fil	(varierar)	fysisk lagring på hårddisken är olika i olika RDBMS
  box	tabell	boxen skapas dynamiskt av BDBMSet medan tabellen är en designad statisk entitet i RDBMSet
  bag	--	alla data, saknas som koncept i RDBMS
  tabell	vy	i RDBMS en virtuell tabell som autogenereras av ett query, i BDBMS ett interface som transformerar data från ett format till ett annat via datatyper, vanligen är inkällan eller utkällan vid tillämpandet av transformationen bagen, men man kan även använda tabellen utan snitt till just bagen
  datatyp	datatyp	i RDBMS är datatypen associerad till tabellen och således indirekt i data som ju lagras i tabellen, i BDBMS är tabellen frikopplad från data och används i stället för kontroll av data vid transformation (= filtrerad överföring)

Browser som spyware

Om browsers, specifikt Chrome och Firefox som potentiella spywares.

Google Chrome

Sitter med Iceweasel 3.5.16 i en Debian 6:a i VirtualBox i Windows 7, det absolut helt naturliga sättet att köra om man snabbt vill åstadkomma avancerade tekniska saker, såsom att generera PDF:er från råhackad PostScript, köra TeX eller bara hacka C++-kod litet så där.

Det här bloggsystemet (blogger) är emellertid så "avancerad" så att den gillar inte så "gammalmodiga" webbrowsrar som Iceweasel — en maximalt två år gammal Firefox som är kodstädad för att Debian-teamet skall tycka att den är OpenSource nog. Blogger tycker att jag skall köra Google Chrome:

Det autoritativa och mycket professionella svaret på detta är: "när helvetet fryser till IS!" När man surfar på nätet stöter man på otrevlig JavaScript-kod även hos välvilliga och seriösa websidetillverkare, såsom Sveriges Radio, vilket de numera städat efter mina intensiva påtryckningar (och säkert en massa annan kritik). När jag med stort besvär laddade in deras otroligt sega sidor hittade jag en massa högst tvivelaktig spyware (som spyfluga fast värre) från google-analytics. OK, de som nu vet att Blogger ägs av Google, begriper vid det här laget sammanhanget, och anledningen till uppmaningen att byta till Google Chrome. De vill inte ha sin spyware blockerad. När ni kommer i jobb, tänk på vad ni gör, och vilka programvaror ni kör, även om de verkar vedertagna och — vik hädan, Lögnens Furste! — de-facto-standarder!

AD - vad i h*e är ett SPN?

I boken Configuring Windows Server 2008, Active Directory, sid 426, förekommer ett ytterst flummigt SPN, alias service principal name, vilket används av en applikation för att efterfråga access till en service (i Windowsmening) av en Kerberos-autenticerare. Applikationen antas sända SPN:en, som exempelvis kan se ut så här

    MSSQLSvc/sqlservername.adminprep.com:3411

till Kerberos-autenticeraren (en DC eller dylikt) som svarar med att ge en accesslänk till en MSSQLSvc (en MS SQL Service) vid namn sqlservername.adminprep.com, som kör mot porten 3411. Typ.

• Service Principal Names (MS technet)
• What are Service Principle Names (SPNs)? — notera den extremt vanliga felstavningen principle i stället för principal
• The biggest mistake: ServicePrincipalName’s, en blogg med tekniska problemställningar runt omkring SPN:er

Digitally Imported

För Techno-freak som gillar Techno och annan Elektro: Digitally Imported

Trasig dator

Min primära dator Iapetus (AMD Sempron, ACER) har pajjat. Närmre bestämt verkar det vara nätaggregatet som inte längre levererar tillräckigt med ström för att BIOS:et skall kunna boota. Kommer inte åt min email på masterhårddisken som fanns i Iapetus. Jobbar på saken. Datorn kommer att repareras eller slaktas. Vi får se...

Jobbar samtidigt med att få en urgammal Pentium-II-dator vid namn Oberon att fungera. Fått den att boota (Linux) på den primära hårddisken, och en sekundär på 15 GB. Mycket, mycket trevlig standardmaskin av märket DATAREF, fått från mor&far som i sin tur fått den av brorsan. Skall strax testa CD-läsare och eventuellt stoppa in en DVD-läsare från Iapetus.

Forwarding pointers

I boken (Microsoft SQL Server 2008) sid 94 står det något luddigt om forwarding pointers. Om man googlar (bing är värdelöst) på "forwarding pointers" och "Index" på site:technet.microsoft.com så får man NOLL träffar. Googlar man på "forward pointers" och "Index" så får man den högst relevanta länken:

• Index Properties (Fragmentation Page)

Index

Ett index är en "sortering" som man sätter upp på en tabell, för att det skall gå snabbare att slå upp i tabellen när man söker. Ett index är av samma natur som det bokstavssorterade index ("register") som finns i en bok, med den skillnaden att boken är oföränderlig, medan en tabell går att utöka genom att lägga till nya rader. Index uppdateras då så att den nya raden tas med och sorteras in även i indexet. Man skapar index när man gör fininställningar i databasen, och sedan verkar de osynligt. När man gör SELECT på den kolumn man skapat ett index, så använder detta SELECT-anropet indexet. Det går snabbare att söka, men långsammare att sätta in nya värden i tabellen, eftersom de index som tillhör tabellen måste omsorteras.

(sakfelaktig mening struken: B-träd är inte alls detsamma som de balanserade träd jag beskrev, ber om ursäkt!)

¹) Sidan 88 i boken Microsoft SQL Server 2008, stycket under figuren 4-1

²) Sidan 89 i boken Microsoft SQL Server 2008, sista stycket före ny sektion Index Levels

(Ny blog) XYZFLERP

Första inlägget i den nya bloggen. Har för avsikt att lägga till noteringar från IFTAC-kurserna här. Eftersom ITIL, A+ och Network+ är avklarade för mig, så kommer dessa i huvudsak inte att täckas in här. För tillfället är det SQL-kurserna (och i bakgrunden Windows AD-kursen som dominerar här).

(De gamla bloggarna är följande)

• Sternons blogg, med avsikt att framställa en programvara för stjärnkartegenerering
• Haccationes, löst skitsnack, här finns ett exempel på SQL — annars innehåller den VFSH, t.ex. ett recept på gulash
• Siderespector, annat löst skitsnack, inget som sansade människor begriper, hur som helst

Sidan 73 i boken

Sidan 73 i boken Microsoft SQL Server 2008, sektionen Creating Tables innehåller en otäck BNF-grammatik. En grammatik i programspråkssammanhang är en fullständig beskrivning av alla de former som ett programspråkskommando kan anta. Sidan 73 anger hur ett CREATE TABLE-kommando kan se ut. Fyrkantparenteserna [ och ] innesluter någonting som man kan välja att ange noll eller en gång. I exemplet

XYZ [ FLERP ]

kan man ange FLERP noll eller en gång, alltså är XYZ och XYZ FLERP godtagbara varianter. Man kan ha [ ... ] inom [ ... ], i exemplet

XYZ [ FLERP [ UGH ] ]

vilket innebär att man kan välja UGH om man väljer FLERP, men endast om man väljer FLERP, så att XYZ, XYZ FLERP och XYZ FLERP UGH är godtagbara varianter.

Måsvingeparenteserna { och }, med strecket | betecknar valmöjligheter. Det illustreras bäst genom ett exempel:

{ APA | BANAN | CITRON }

Innebär att man måste ha med exakt en av APA, BANAN eller CITRON.

Något helt horribelt, men typiskt Microsoft, är att de skall hitta på sin alldeles egna notation. Det jag syftar på är [ ,...n ] som inte betyder att man har valet att lägga in exakt en ,...n. I stället är det så att en sträng term [ sepr...n ] är en lista av term:er separerade av sepr, så att till exempel

OK [ *...n ]

tillåter OK, OK * OK, OK * OK * OK, OK * OK * OK * OK, och så vidare. Specialfallet [ ...n ] betyder att det inte finns något sepr, så att

OK [ ...n ]

tillåter OK, OK OK, OK OK OK, OK OK OK OK, och så vidare.

Programmens innanmäte

Flashiga ytor åsido kan programvaror ha en massa inre problem, som inte syns i användningen, men däremot i prestanda, skalbarhet, och att produkten stagnerar och inte förbättras som utlovat i en uppgradering. Några länkar att läsa på överbliven tid, för den som gärna vill veta vad som rör sig under huven.

• Cruft
• Dependency Hell
• Technical debt
• Spaghetti code

Observera att kodexemplet på spaghettikod är urkass, kolla in tallriksbilden (den med spaghetti – lasagne och det andra är bara lustifikationer) i stället, så får ni en bra uppfattning om hur spaghettikod kan vara. Jag lade (i egenskap av User:Rursus) in en not på diskussionssidan

SQL-länkar

Från xyzflerp

Lägger här in en länk som jag tidigare slängt ut på FirstClass:

• sqlserverpedia.com
• Grammatik för SQL 92
• PostgreSQL är som att skjuta mygg med bazooka ärtpistol ¹), jämfört med MS SQL Servers ärtpistol ... och mycket svårare att konfigurera – emellertid ... dramatisk paus ... är PostgreSQL opensource, tillgänglig på alla möjliga operativsystem, och man kan köra PostgreSQL hemma hur länge man vill och lägga in sina frimärksdatabaser.

¹) Nä senare rön visar att PostgreSQL ligger något sämre till än MS SQL Server. Bazookan i sammanhanget är MySQL.