Obsrapport 2010-09-03/04

Hade sökaren mycket sned, så jag ägnade en kvart åt att först hitta ett extremt lysande objekt en planet i öster, och sedan vrida sökaren rätt.

Först kollade upp den där stora lysande planeten i öster: Jupiter med fyra månar snyggt upplagda, ett nordligt bälte extraordinärt mörkt, men såg tre andra bälten också. Såg inte röda fläcken. Sedan litet standardtester: chi och h Persei, M31 en gång, såg förstås M32, men kunde inte hitta NGC 205 för det lyste som fanken i köket. Letade reda på ET-nebulosan (NGC 457, öppen stjärnhop i Cassiopeja), lätt när man väl visste var man hittade den, men öppna stjärnhopar är inte särskilt givande i min 8-tums Newton. Såg ut som en ET-figur med utsträckta armar.

De släckte aldrig självmant i köket så jag fick gå in och säga åt dem. Efter det gick det lätt att hitta NGC 205. Hittade M34 i Perseus, lätt när man väl vet hur man skall leta: Algol ingår i ett pentagram, ut ifrån den norra antagonen till Algol går liksom en krok av två stjärnor, och en bit ovanför denna kan M34 ses i kikare. Det är bara att ställa in sökaren rakt på. Finns ett par-tre relativt uppenbara dubbelstjärnor där, varför jag fick för mig att ta en titt på Almaak, en av himlens mest uppenbara och snygga dubbelstjärnor.

Satte mig nu och glodde på ljussvaga asterismer med blotta ögat: fiskarnas linor, västra fisken självt, med sin rundel, den norra gammal-arabiska fisken, Aquarius Y, etc.. M31 syns lätt för blotta ögat. Försökte hitta Vulpecula, men den är ganska hopplös. Sagitta emellertid rätt, och hittade medelst kikare Brocchis Hop ("Rockhängaren"), på rak linje emellan pilens fjädrar och Albireo. Lucida Anseris går att se för blotta ögat, men Vulpecula eller Anser som sådana går inte att se. Emellertid inga problem med Camelopardalis, att ta ut en allmänriktning till Custos går ganska bra, och Lacertaringen med Honores och Lacerta är mycket klar och uppenbar i zenit. Till och med den besvärliga Lodjurets huvud syntes hyggligt, och Björnens huvud, fick mig att leta efter dess öron.

Öronen, alltså M81 och M82, mycket tydliga, speciellt M82 ett suddigt streck som var så uppenbart som [OUTSÄGLIGT]. Då prövade jag även med NGC 752 som jag gått bet på förr, men då jag kunde se den i kikaren var det inget problem, annat än samma som med M34: öppna stjärnhopar gör sig inte bra i min 8-tummare. Natti-natti.